De är dovt lilablå, ofantligt många, inte särskilt populära hos fåglarna och verkar omöjliga att göra något vettigt av. För många är krikonen ett återkommande dåligt samvete varje höst. Men inte för syltmakaren Yvonne Björ .  
– Jag älskar krikon. De är spännande och roliga med sin beska och blir inte lika söta när man använder dem.  Men att göra saft på dem är inte så gott.

Släkt med plommon

Krikon är en underart till plommon. De kan också användas ungefär som plommon, berättar Yvonne.
– De upplevs sällan så söta eftersom skalen är beska. Men de är underbara att göra marmelad på med squash, säger hon.
– Blanda gärna i valnötter också. Det är jättegott i filen, på smörgåsen eller till en bit ost.

Startade syltmakeri

På gården i Rättvik tillverkar Yvonne Björ sylt som säljs runt om i Dalarna och Sverige. Det var kärleken till naturens mat och lusten att experimentera som fick henne att starta Björgårdens syltmakeri för ett par år sedan.
– Jag har alltid tyckt att det är spännande att experimentera med smaker. Jag tycker också om att ta vara på det som finns ute i naturen, säger hon.
– När jag blev sjukskriven efter en olycka och inte kunde inte fortsätta mitt gamla jobb bestämde jag mig för att livnära mig på att göra sylt, säger hon.

Plommon är också något som ofta finns i överflöd och som går att använda till mer än bara marmelad. Att sticka ner urkärnade plommon eller krikon i en sockerkaka är oväntat gott. Ugnsbakade plommon till glass, grädde eller mascarpone är en annan av Yvonne Björs favoriter.
– Man kan också servera ugnsbakade plommon som tillbehör till fläskstek, säger hon. 

"Får inte snåla på sockret"

Även om det kan vara enkelt att använda sig av trädgårdens frukter och bär, misslyckas många i onödan, berättar Yvonne.
– Sylten kanske möglar eller saften jäser. Det gäller att veta vad man gör, säger hon. 

Tillräckligt med socker är ett av hennes viktigaste tips. Många försöker göra sylten eller saften nyttigare genom att dra ner på sockret, men det är svårt. För lite socker ger lös konsistens, dålig hållbarhet och tråkig färg.

– Om man snålar på sockret måste man tillsätta annat, annars håller inte produkten särskilt länge. Gör man något med lite socker och inte vill använda tillsatser måste det frysas för att hålla, säger Yvonne.

Ska man använda sig av rena råvaror och undvika konserveringsmedel krävs ungefär hälften socker. Då är det bättre att äta lite än att tillsätta konserveringsmedel. Yvonne tycker att det är viktigt att tillverka så rena produkter som möjligt. Hon använder inga tillsatser det hon lagar.  

– Det nya syltsockret med konstgjort pektin i är inget vidare. Pektin gör att man kan späda ut produkterna eftersom det binder vatten. Det konstgjorda pektinet är väldigt processat och används i industrisylt för att den ska bli billigare. 
– Riktig sylt behöver inga tillsatser. 

Hygienen viktig

Det är också viktigt med hygienen för att lyckas med sin saft och sylt. Burkarna och flaskorna måste vara sterila.
– De ska vara rena och heta. Ställ dem i ugnen i 100 grader i 20 minuter innan du häller i sylten eller saften. Ställ sedan syltburkarna upp och ner. Då upptäcker du om locken läcker. Sylt i en burk med trasigt lock håller inte länge. 

Bären eller frukten som används ska inte heller vara övermogen eller möglig.

– Då kan mögel följa med i sylten, säger Yvonne Björs.

Fler vill ha nära mat

Hon berättar att intresset för småskalig matproduktion, som hennes egen, växer. Det märker också Lisa Clason, som har drivit Jönsgårdens bageri i Boda Kyrkby utanför Rättvik i elva år. Hennes brödförsäljning har ökat för varje år.
– De tre senaste åren har jag märkt ett ännu mer ökande intresse. Folk vill ha lokal mat, gärna också mat som är gjord på ekologiska råvaror. 

Lisa Clason ger ett bra tips på hur man kan använda sina äpplentill mer än bara mos.
– Jag brukar göra några olika surdegsbröd med äpplen i. Och självklart kan man göra äppelkakor i flera varianter.