Klimatavtalet som man helt, delvis eller inte alls gick i mål med i helgen i...
Klimatavtalet som man helt, delvis eller inte alls gick i mål med i helgen i Durban, Sydafrika, är ju något som vidrörts i världens mediaspalter de senaste dagarna. Jag kan berätta att jag upprättat mitt eget klimatavtal för flera veckor sedan och att det gick igenom helt utan kompromisser.
Avtalet innebär att jag varje lördag förmiddag går ut i garaget. Det låter kanske inte som om det räddar världen, men tro mig, det är en stor insats.
Nå väl, ute i garaget gräver jag mig fram och gör en snabb prioritering. Vad är av högsta vikt, vad kan lämnas kvar? Sen efter denna hjältemodiga insats fraktar jag påse efter påse ut ur garaget. Jag fäller sätet i den blå Opel jag aldrig trodde jag skulle äga och fyller den med dagens skörd.
Sen bär det av till återvinningscentralen med hela rasket. Allt är klappat och klart på 30 minuter! Tillfredsställelsen är bedövande även om den inte är långvarig, snart står jag i garaget och gräver igen.
Apropå detta med klimatavtalet: i Leksand sorterar vi våra hushållssopor, vi har lärt oss att konserver och bananskal ska särskiljas, till och med barnen förstår detta. Varför kan man inte sortera på samma sätt i Stockholm? Blir lika förvånad varje gång jag är där och ser hur lite som har hänt med utvecklingen.
Det är kanske som världen i stort (läs: USA, Indien och Kina) där de stora ser hinder istället för möjligheter.
(Johan)
